Livet går vidare
Har inte riktigt lika ont längre tack och lov. Det blir mer och mer missfärgat men smärtan (den värsta) har gått över så nu går det bra att sitta trots att jag måste tänka mig för hur jag placerar mig.
Har åkt på en riktig dunderförkylning också, lagomt och lägligt nu när jag är ledig hela veckan. Livets ironi på hög nivå. Jag får väl nöja mig med att jag förhoppningsvis gjort bort det när jag börjar om på måndag.
Vet ni så äckligt?! Fritz och Bosse var inne med mig och Nalle var ute igår när Fredde kom hem från jobbet. Fredde tog in Nalle och varje gång jämthunden kommer in bli han jävlat bananas! Springer fram och tillbaka, sladdar in och krockar i köksinredningen medans foxarna försöker hänga på. Eller åtminstone hänga i pälsen / svansen. Det blev så högljutt och livligt så Fredde öppnade dörren och foxarna sprang ut. Skönt tänkte jag tills Fredde sa :
Du kanske ska gå och kolla vad dom slåss över. Jag var så irriterad ska tilläggas så jag tänkte att dom gott och väl kunde vara där ute i kylan och slåss om dom tyckte det var en bra ide.
Gick ut iallafall och kollade. Jag hoppas verkligen att anledning till att dom slogs var för att dom var uppe i varv och blev liksom blockerade som dom kan bli ibland. Jag hoppas INTE att det var för att dom verkligen, innerst inne i hjärtat, tyckte att den stora, frysta jämthundsbajskorven, var så fin som det verkade i stundens hetta. Den blev nog bara föremål för energiflödet just då. Fy så äckligt! Det blir inga pussar på ett tag kan jag säga.
Hahaha, kul med uppdatering ;)
Haha jag säger bara en sak, hundar! :-)
Håller med Jennie, skoj med en update även om jag hört allt på tel redan :)
Men som sagt, fan va vidrigt med hundskiten!!
hahaha det ska till två foxar att börja slåss över nått så äckligt!! =)