johannavidgrens

Jul. En fridfull högtid med lugn och ro. Just det. Nu har vi tack och lov vuxit upp och insett att det är totalt vansinne med julklappsinköp familjemedlemmar emellan.

Visst, det är roligt att få och ge, men jag personligen köper hellre en sak till någon, vilken dag som helst, bara för att jag såg just den saken och tänkte på just den personen. Samma gäller åt andra hållet när jag ska få någonting.

Jag uppskattar det mycket mer om jag får det pga en anledning istället för att det är ett krav som det nästan är kring jul.

Nåja, lugnt och fridfullt har det varit iallafall! Vi håller på med renovering hemma. Trappen fixas till med färg och fix och det fodras kring fönster. Vi blev bjudna på middag hos Freddes föräldrar idag, palt hade dom kokat!

Måste säga att det var kanonbra timing. Jag hade precis målat klart första varvet på väggarna, så det hann torka medan vi mumsade i oss! Nu är andra varvet målat så nu ska jag ägna lite extra tid med Ellen medan Fredrik fodrar klart kring fönstrena uppe. Det verkar som att vi ska baka, chokladbollar står visst på agendan :- )

Så jag ska slita mig från datorn nu innan jag får ännu mer sår i öronen. Ellen har pratat mer idag än hon gjort sammanlagt sen jag träffade mitt livs kärlek.

På tal om livs kärlek, eftersom jag redan träffat honon kan jag skriva vad jag skulle ha skrivit i min kontaktannons OM jag skulle ha skrivit någon :

"Är en glad tjej (oftast på OK humör iallafall) , gillar att slöa på soffan, promenader funkar men slipper helst. Ej rök, djur eller spritfri. Söker en man utan psykiska, fysiska eller materiella renoveringsbehov. Du ska ha ett stort hundintresse och inte vara rädd för hundhår. Att du bjuder mig på en utlandsresa nångång gör inte saken sämre."

Ring inte mig, jag ringer dig!

.....vem kan det vara??

Igår var vi på kalas för hela slanten. Dagen började med att vi åkte in till stan för att handla en present till Carola som fyller år idag. Gick på stan och brände lite cash på julklappar osv. Kom dock hem utan present till Carola. Det vi åkte till stan för att handla i första hand. Det är bara inse att vi inte är bättre än så här.

Hade tänkt sluta ut partyt som var inplanerat på kvällen eftersom jag inte känt mig så kry på senaste tiden. Vi tog till slut vårt förnuft tillfånga och begav oss som planerat till Anna och Ronny på förfest. Mycket trevlig tillställning med både nya och gamla bekantskaper. Riktigt roligt! Utgången blev på nya utestället Challenge Bar, en sportbar / steakhouse om jag förstått det hela rätt och riktigt. Kanonhärlig lokal med rätt folk och stämning! En stor eloge till hjärnorna bakom!

Idag har vi varit iväg en snabbis till mina underbara svärföräldrar, Karin och Sven-Ivar. Fick mig en fin "present" där i form av ett kamerastativ! Äntligen kan jag fota fina bilder inomhus också, även ute i mörker! Tusen, tusen åter tusen tack om ni mot förmodan är in här och läser. Vidare därifrån till Carola & Tomas på kalas, utan present. Blev bara en blixtvisit där vi bollade lite ideér kring bröllopet i sommar. Efter påhälsningen åkte vi till mamma och Thure där vi bjöd oss på middag...

Nu är det bara två dagar kvar innan semester. Blir underbart att äntligen få några dagar extra ledigt, det har varit dom kommande elva dagarna med ledighet som gjort att jag haft huvudet ovanför ytan sista tiden.

Vi ska renovera lite grann hemma under julledigheten, det är tänkt att vi ska renovera trappen. Måla den och lägga matta på stegen, måla väggarna och fodra kring fönstret. Sen ska det införskaffas en grind så det blir totalförbud för samtliga hundar att befinna sig på övervåningen. Iallafall oövervakade. Behöver jag berätta hur mycket hundhår det blir av två foxar och en jämthund? :- )

Nu ska jag se Blood Diamond på trean som just har börjat. Har vitlökskyckling på gång på spisen och en skinka som är i ugnen på griljering. Det blir kvällsfikat innan läggdags idag.

Jag känner mig fysiskt, psykiskt och själsligt levande. Det måste vara det här som är meningen med livet.

Nackdelen med att det är drygt - 20 grader är korthåriga småhundar som är känsliga mot kylan. Jag har som bekant 2 släthåriga foxterrierhanar. Man skulle kunna tro att individerna är relativt lika ändå i samma ras. Jag å andra sidan har fått två i samma kostym, men totalt olika temperament och mentalitet.

Vi kan ta Fritz först. Han har hunnit bli 4 år. Utvecklingsmässigt har det inte hänt så mycket sen han kom hem till mig som 10 veckorsvalp. Han var från dag ett som en liten farbror, uppfattades av alla som mycket klok och stabil. Det finns ingenting som berört honom på ett negativt sätt - allt han har utsatts för har han bara skakat av sig och gått vidare från. Det kan röra sig om allt från basebollträd i huvudet till busbarn som har skrämt honom på olika sätt. Ingenting har gjort honom osäker i någon situation. Med andra ord en mycket, mycket stabil hund.

Han älskar värme och det spelar ingen roll om det är 35 grader i solen, han hittar gärna en solplats mot en vägg där han kan ligga och lapa sol och eventuellt jaga en fluga eller två som sitter på väggen. Kyla hatar han, nu när det är - 20 grader får han köldkramper efter 20 sekunder och kan inte gå. Han är en mycket känslig liten fox vad gäller kyla.

Sen kom Bosse. Han har snart blivit stora killen - 3 år i februari! Som nioveckorsvalp kom han inrultande i vårat liv till Fritz stora förtjusning. Dom fann varandra från första dagen och låg tätt omslingrade i korgen när det var dags att sova. Bosse, Bosse, Bosse. Han har från dag ett gått fram som en bulldozer, inte varit rädd för att tex. hoppa från höga höjder. Likt stålmannen har han kastat sig fram med benen rakt ut, helt utan överlevnadsinstinkt och konsekvensanalys ;- )

Han blev skrämd som liten valp av ett barn, och den sekvensen har nog satt sina spår i honom till dags datum. Sen träffade jag Fredde som har sin dotter Ellen som är 6 år. Hon har kompisar som verkligen har hjälpt mig med Bosses fundersamma inställning till barn. Snällare barn och snällare hund får man leta efter, han skulle aldrig göra en fluga förnär och han verkligen utvecklats i det sammanhanget! Bosse är olik Fritz vad gäller väder och vind. Det spelar ingen roll om det är 35 grader varmt, 40 grader kallt, spöregn eller storm. Han är alltid lika nöjd, studsig och glad!

Dom är alltså väldigt olika, Fritz och Bosse. Det dom delar och har gemensamt är att dom är två riktiga gosegrisar, vill ha mycket närhet, mycket fysisk kontakt. Det dom delar är också min kärlek till dom, och deras ovillkorliga kärlek till mig!

Han ska ha en stor eloge. Inte nog med att han är snäll, rolig, omtänksam och ödmjuk - ni kanske förstår varför jag alltid längtar hem ;- )







Min, världens finaste människa, Fredde!

Antingen har jag fått en släng av magsjuka, eller så har jag fått en mycket envis och ihållande matförgiftning. Det lutar - tragiskt nog - mot det förstnämnda. Åkte hem tidigare från jobbet igår och känner mig fortfarande halvdan. Vaknade tidigt idag, halv sju men ligger bara och vrider på mig nu i soffan. Hoppas man snart får somna om igen.

Ett plus i kanten är att det, kylan till trots ( -14) är otroligt vackert ute. Det är ett enda virrvarr av vita, grå och svarta nyanser! Läckert, synd bara att jag inte har kraft, ork eller lust att gå ut och föreviga allt detta på bild. Slänger in några favoriter i repris istället. Bilderna är från oktober uppe i Lapptjåkk där Freddes familjs stuga ligger.



Mattes fina öring - walking (läs: swimming ;- ) the green mile














Så där, nu är orken slut och ögonen känns tyngre. Skönt, nu ska jag knoppa!

Vi har bakat pepparkakor idag, jag och Ellen. Dom blev inte fina och det är föga troligt att dom smakar gott heller med tanke på allt mjöl som gick åt. Men kul hade vi!





Shit, kom att tänka på en sak. Vi har snart kilat stadigt ett år, jag och Fredde. Tiden går onekligen snabbt!



Igår, Idag, Imorgon